Igår konstaterade Anders på ett vist sätt att jag inte verkar ha något liv att tala om. Det känns verkligen som om det stämmer in rätt bra just nu. Jag känner mig lite som en fluga. Jag driver omkring utan något direkt mål, och när jag vill slita mig loss börjar jag maniskt dunka huvudet i en glasruta i ett desperat försök att komma vidare. Detta fungerar naturligtvis inte. Dessa stiljen som gång på gång hemsöker mig känns omöjliga att bli av med. Jag försöker hitta min plats i världen men misslyckas samtliga gånger och då tar orken slut. Och även om jag har skaffat mig en bra uppfattning om vad det är jag behöver i livet för att känna att jag passar in, klarar jag inte av att hitta den.
Idag är det onsdag och lilla lördag. Jag vill gå ut och mingla lite varken alkohol eller wingman finns tillgänglig så det får bli hemmakväll. Det spelas en massa musik bortöver. Pop i sommarnatt? Det har passerat ovanligt mycket fjortisar utanför fönstret.
No comments:
Post a Comment